onsdag 18 september 2013

Jobbskatteavdrag och höjd brytpunkt för statlig skatt

Regeringen föreslår nu ett 5:e jobbskatteavdrag och höjd brytpunkt för statlig skatt. Rent ekonomiskt betyder detta ca 1 200 kr mer i plånboken varje månad för oss. Det känns lite som att vinna på lotto eller något. Vi som redan har mycket får mer.

Jag kan ifrågasätta, till viss del, om detta ger önskade effekter. När det gäller familjen äga min tid så sparar vi pengarna, så någon hjälp till ökad konsumtion kommer inte från oss. Men samtidigt vet jag att vi inte har samma konsumtionsmönster som många andra. Andra höginkomsttagare spenderar kanske dessa pengar och på så sätt får man ut en effekt av skattesänkningen? Ökad konsumtion.

Hur som helst. Eftersom vi planerar oförändrade kostnader kommande åren, exklusive ökade kostnader för barn, så är detta pengar som kan hjälpa oss att öka vårt sparande eller se till att vi upprätthåller det på nuvarande nivåer.

Det återstår att se om förslaget går igenom. Det finns ett motstånd mot dessa skattesänkningar bland några av de övriga partierna. Framför allt förslaget att höja brytpunkten för statlig skatt kan bli svårt att få igenom.

Jag har svårt att veta vad jag tycker om förslagen. Ser både för- och nackdelar. Det ska löna sig att jobba men samtidigt ser jag hål i välfärden som bör täppas till.

Denna blogg handlar inte om politik så jag konstaterar fakta. Förslaget skulle ge oss ca 1 200 kr mer i plånboken.




21 kommentarer:

  1. Jag kan tycka att det fortfarande är de som har mycket, eller snarare de som tjänar mycket, som betalar mest till våran gemensamma välfärd. Inte tycker jag att man skall ha dåligt samvete för att man får behålla mer av sina egna pengar man tjänat och att det skulle vara absurt ifall man skall ta pengar från folk genom skatter för att de skall konsumeras och inte sparas. Det är väl blnad det bästa ändå att spara för det bygger stabilitet och buffertar. Det jag är rädd för är att folk inte sparar utan LÅNAR mer eftersom du nu har råd med högre räntor och kapitalkostnader vilket får rakt motsatt effekt på flera plan. Den ekonomiska tillväxten uteblir ifall pengarna hamnar hos banken och de finansiella riskerna i systemet ökar när mer pengar finns att lägga på brasan. Regeringen skulle först ha sett till att den genrella lånenivån hamnar i en nedåtgående trend. Vad hände med Protector idag förresten ? Någon som ville lätta på innehavet ?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag är lite svensk och ber gärna om ursäkt för att jag tjänar pengar... ;)

      Protectors likviditet gör att när man lättar på innehavet så viker det en del söderut. Inget att oroa sig för...

      Radera
  2. Om du väljer att spara dessa pengar i plånboken som du skriver i ditt inlägg så kommer det inte ge önskad effekt. Väljer du däremot att placera pengarna i t ex aktier så kan det hjälpa genom att företaget du väljer att placera i kan satsa på utveckling/expansion etc. vilket kan leda till nya jobb och i sin tur mer skatteintäkter.

    /Oscar

    SvaraRadera
    Svar
    1. Men pengarna från aktieköp går inte till företagen

      Radera
    2. Nja, handel av aktier mellan personer innebär ju inte kapitaltillförsel till företag.

      Om man inte använder pengarna vid exempelvis en nyemission dvs...

      Radera
    3. Jag sätter ju ett antal personer i arbete på avanza genom att använda deras tjänst så någon form av positiv effekt har det ju att jag sparar i form av att köpa aktier.

      Radera
  3. Förslaget är ju klockrent för att hålla skuldbubblan under armarna. Vidare är det helt rätt att gå d v s växla skattesänkningar på arbete mot minskade ränteavdrag. Tyvärr har ju ingen regering gjort det sistnämnda men jag fortsätter drömma...Det är också intressant att "välfärden" har blivit en modeord. Vi svenskar har ju i alla år drömt om att få ett lättare skattetryck och nu när vi äntligen får det blir man chockade att offentlig sektor får ta en del stryk. Dessutom är det ju så att kommuner/landsting HÖJER skatterna så att "välfärden" kan behållas. Således blr statens skattesänkning en "kvittning" mot den höjda landstingsskatt som exvis drabbar oss skåningar. Nä, fram för ökade skattesänkningar och fortsatt bantning av offentlig sektor och reducerade ränteavdrag!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det finns många sätt att se det på. Du har intressant åsikter, absolut.

      Radera
  4. Det är väl tråkigt att kanske kunna spara nu, för att längrefram i livet vara tvungen att använda de sparade medlen till att gå till privat vård för att kunna få vård. Då kombinerar jag hellre ett uns mindre sparande nu i form av skatter så jag kan ha nytta av mitt sparande sen till saker jag verkligen njuter av på min fritid. Att gå till en dyr doktor njuter ingen av :-) . Men som sagt huvudsaken är ett sparande iaf och grejjen med att inte amortera den fattar jag överhuvudtaget inte alls

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är alltid en balans mellan konsumtion och spara i "ladorna" enligt mig. Då jag lever det liv jag vill så är min skattesänkning relativt ofruksam för svensk ekonomi.

      Radera
  5. Nu är det väl så att skatteuttaget ökar varje år, men tillväxten döljer det hela dom är det är tillväxt. Märkligt nog tycks välfärden minska.

    Några hundralappar hit eller dit på dom tiotusentals kronor man betalar i skatt varje månad spelar ju ingen roll för välfärden.

    Nä, vill man täppa till hål i välfärden är det inte skatten man ska titta på, utan slöseriet. Det är precis som med privatekonomin. Även om man sänker sin lön från 40000 kr till 25000 kr så kan man ändå gå från att vara slösare till att vara sparare.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bra sagt! Det ligger mycket i det. Jag kan själv inte bedöma hur väl våra skattepengar används men säkerligen finns det en del "dökött".

      Radera
  6. john-magic:

    Håller med! Vad är det för fel på medelsvenssons hjärna som gör att man skiter fullständigt i alla miljarder som slösas bort och samtidigt gråter efter skattehöjningar "för att stärka välfärden"? Snacka om hål i huvudet! Det verkar som om sossesvensson hellre låter pengarna eldas upp än får dom i egen ficka. Så länge som eldandet görs av politiker. Om det är frågan om privata företag som debiterar så gnällskriker man om 50-öringar, men stat, kommuner och landsting kan pressa in gåslever i grismunnarna tills dom kräks, och svensson fortsätter bara stirra rakt fram och mummla mantrat "vård, skola, omsorg,..."

    Sossesvennen verkar ha fått iden om att skattetrycket är direkt kopplat till välfärd med modersmjölken.

    Vänsterns så orwellska "rättvisa" är inget annat än kriminellt förtryck utövat av värdelöst avskum mot samhällets stöttepelare. Socialism får mig att kräkas av intensivt äckel!

    /Anders

    SvaraRadera
    Svar
    1. Glöm inte bort att högern gärna slösar pengar också, fast delvis på andra saker. Tex utförsäljningar till kompispriser. Eller EU-medlemskap. Eller Obama-besök. Eller FRA-övervakning. Se Slöseriombudsmannens blogg om du behöver höja blodtrycket.

      Socialism brukar väl definieras som idén att produktionsmedlen ska ägas av arbetarna, inte av kapitalister? Det finns förstås invändningar*, men jag tycker du verkar reagera lite väl starkt. Dom flesta politiker vill väl men det blir ofta fel.


      *En invändning är att kapitalister som "tjänar pengar på pengar" utför en viktig arbetskrävande uppgift: Att allokera rätt mängd kapital till rätt resurs.

      Radera
    2. Anders, jag tror ärligt du behöver en kram!

      Liberal

      Radera
  7. Och att "höjd brytpunkt" lanseras som något stort, det är väl för f-n ingen skattesänkning att kompensera för inflationen!?

    Om brytpunkterna inte höjdes skull ju skatterna automatiskt höjas varje år med inflationen!



    SvaraRadera
    Svar
    1. Förslaget är att höja den ytterligare.
      Skiktgränsen har årligen höjts i takt med nominella lönen.
      Brytpunkt för 2014 utan höjningen skulle vara en lön på 36 158 kronor per månad. Med höjningen skulle den vara 37 417 kronor.
      År Nedre Övre
      2001 252 000 390 400
      2002 273 800 414 200
      2003 284 300 430 000
      2004 291 800 441 300
      2005 298 600 450 500
      2006 306 200 461 900
      2007 316 700 476 700
      2008 328 800 495 000
      2009 367 600 526 200
      2010 372 100 532 700
      2011 383 000 548 300
      2012 401 100 574 300
      2013 413 200 591 600

      Radera
  8. Jag kan tycka att om dom verkligen vill elda på konsumtionen skulle alla arbetande få samma mängd i skattesänkning, istället för att ge mest pengar till dom som redan har det gott ställt.
    Höj gränsen för när man betalar skatt överhuvudtaget med tex 250kr/mån, och vipps har du marginellt minskat skillnaden rent procentuellt mellan höginkomsttagare och låginkomsttagare. Och dom med lägst lön får mer pengar extra än nu. Och höginkomsttagare får mindre än med nuvarande förslag. Och skippa att extrahöja brytpunkten.

    Misstänker att en ensamstående/låginkomsttagare kommer spendera pengarna, då dom ofta har ett behov av saker som dom inte tyckt sig ha råd med innan. Någon med 30k+ ut saknar troligvis inget, och risken är stor att extrapengarna bara sparas istället.

    Samtidigt är sverige just nu det OECD land där klyftorna ökar snabbast, vilket troligtvis beror till stor del på jobbskatteavdraget.

    SvaraRadera
    Svar
    1. man ger inte pengar till de som har mest, man tar lite mindre av dem....

      Radera
    2. Intressanta åsikter! Jag vill inte bli politisk på bloggen utan nöjer mig med att konstatera att det är mycket kul att läsa era kommentarer!

      Ett stort tack för att ni delar med er. Oavsett politisk färg!

      Radera
  9. Sedan blev det funderingar på husköp. Kanske ditt jobbskatteavdrag kommer att gå till någon typ av ökad konsumtion ändå :) Oavsett om man ser en villa som investering eller konsumtion, så ger det oftast lite extra jobb till hantverkare, fastighetsmäklare, bankanställde som ska ge lån osv..

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...