söndag 17 februari 2013

Nyckeltal för 5 danska banker

Jag har en mängd excelsammanställningar i datorn. Nedan är en sammanställning som jag har gjort på några danska banker. För 2012 är siffrorna, för alla utom Banknordik och Lolland, de faktiska siffrorna då bokslutet har publicerats. För Lolland och Banknordik är det mina egna estimat.
 
Sen har jag ponerat lite siffor för 2013 och framåt för bankerna. Detta ska ni ta med en nypa salt då det är grova uppskattningar. Intressanta fält är de gula då de visar bankens vinst per aktie före nedskrivningar och skatt. Dvs så som vinsten/värderingen hade sett ut utan de stora nedskrivningar som bankerna nu har. Jag säger inte att detta är ett normalläge men det visar på att rörelsen värderas mycket lågt om man exkluderar nedskrivningarna.
 
Jag äger samtliga banker nedan förutom Lollands. Det är svårt att fiska upp aktier i den banken då likviditeten är nästan obefintlig. Man får passa på när erbjudande ges om man ska få några aktier.
 
 
 
Några korta reflektioner:
 
Den gula kolumnen som heter P/E 2 avser bankernas värdering exklusive nedskrivningar. Det ger en fingervisning om hur rörelsen värderas och en fingervisning om värderingen när nedskrivningarna återgår till mer normala nivåer. Den är beräknad genom att ta börsvärdet och dela med vinst före nedskrivningar. En P/E talsberäkning på rörelseresulatet kan man säga. Värderingen här är ju väldigt låg på samtliga banker. Detta beror på att det kommer att ta lång tid innan man är nere i "normala" nedskrviningar. Kanske 3-5 år, kanske ännu längre tid. Det är svårt att bedöma. Dock kommer de att komma ner i "normala" nivåer. Så länge deras rörelse klarar avsättningar på 2-5 % av lånestocken i nedskrivningar årligen så kan jag vänta på vändningen. Det hade varit skönt om de kom ur den här krisen med en frisk lånestock och de kan ägna sig åt återvinning av fordringar om några år. I mina grova prognoser ovan så ser ni att jag beräknar en svagt avtagande takt i nedskrivningar men de ligger även om 2-4 år på en betydligt högre nivå än t.ex. för de svenska bankerna.

Samtliga banker har en låg leverage (hävstång). Det egna kapitalet i förhållande till utlåningen är relativt högt.
 
Nordfyns bank har en hög ROE (ca 12 %) men handlas trots detta till 0,5 gånger book value. Anmärkningsvärt. Banken levererade för några dagar sedan det bästa resultatet i bankens historia.
 
Bankerna har god likviditet då man har en högre inlåning än utlåning. Detta gör att man inte är så beroende av extern finansiering.
 
Lollands bank handlas till 0,34 gånger book value trots att man inte har fått finansiellt stöd från danska staten. Banken har höga nedskrivningar på lånen men verkar ha en stark finansiell ställning och låg hävstång.

Det skulle vara intressant att veta vilka av bankerna som är "bäst" på att skriva ner dåliga lån. Lolland har t.ex. en mycket stor andel nedskrivningar i förhållande till utlåningen. Har de sämst lånestock eller är de mest försiktiga? Delar av nedskrivningarna borde på sikt kunna återvinnas, det framgår av historiken.
 
Samtliga banker klarar nedskrivningar på 2-5 % av lånestocken årligen utan att gå med förlust. Det är en stor styrka. De kan fortsätta att skriva ner dåliga lån i stor omfattning och täcka upp detta med rörelsens resultat.

Nordjyske Bank och Nordfyns Bank delar ut pengar. Direktavkastningen på dagens kurser är 1,3 % för Nordjyske Bank och 2,4 % för Nordfyns Bank.

Spar Nord Bank är betydligt större än de andra bankerna med ett börsvärde på ca 3500 miljoner danska kronor. Värderingen för banken är klart lägre än de ännu större bankerna Jyske och Sydbank.

Min tidigare tro kvarstår. De här bankerna har den finansiella styrkan att klara av tuffa tider så länge som krävs. På sikt bör de kunna återgå till ROE på 10-15 % och värderingar runt 1,0 gånger book value. P/E 10 på normaliserade vinster är inte omöjligt vilket ger mycket hög avkastning till dagens aktiekurser.

Tidsperspektivet är det svåra. När klingar de dåliga lånen av? Blir det värre innan det blir bättre? Man får vara beredd på att sitta med aktierna i några år, tror jag.

Jag återkommer med en genomgång av kapitaltäckningen för de olika bankerna och min syn på den.
 
 
Ha en skön söndag!
ägamintid
 
 
 


12 kommentarer:

  1. Inspirerande!

    Fråga från novis: varför har amerikanska banker högre provisionskostnader än intäkter? vad är det jag missförstår? Tacksam om ni kan förklara skillnaderna mellan svenska och amerikanska banker.

    Oavsett det tackar jag för en mycket lärorik blogg!

    Förvirrad

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag förstår inte din fråga riktigt. Gå in och läs JP Morgans senaste kvartalsrapport som du hittar här.

      http://files.shareholder.com/downloads/ONE/2048175573x0x628657/e9bf2070-50c9-4a9d-a842-4f45812989fe/JPM_4Q12_EPR_FINAL.pdf

      Titta på sidan 17 där du har deras resultaträkning.

      mvh
      ägamintid

      Radera
    2. Tack för snabbt svar.

      Jag förstår att frågan var förvirrad. Och nu när jag ska försöka komplettera frågan hittar jag själv lösningen!
      Lite för snabb på hanen alltså.

      Jag läser ”Noninterest income” och ”Noninterest expence” som provisionsintäkter och kostnader.

      Se gärna
      https://www.wellsfargo.com/downloads/pdf/press/4q12pr.pdf sid 20

      Det jag missade är att Wells Fargo, i det här fallet, lägger alla personalkostnader under noninterest expence när exempelvis SHB slår ihop intäkterna (räntor och provisioner) innan personalkostnaderna förs in.

      Jag har alltså lärt mig något idag också – mycket tack vare ert inlägg. Ledsen om jag tog upp er tid i onödan!

      Mycket tacksam och något mindre

      Förvirrad

      Radera
  2. Vad bygger %nedskrivning på för 2015, är det historiskt avg för respektive bolag?

    Intressant case annars, själv skulle jag nog inte våga gå in i de tre minsta bankerna på listan med hänsyn till storlek och aktiehandellikviditet men kanske kan bli bra...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är ingen vetenskaplig kalkyl men jag ponerar att bankerna 2015-2016 går ner mot mer normala nivåer på kanske 0,2-0,6 % nedskrivningar på utlåningen. Likviditeten är ett problem men inte för mig som handlar med 20-30 TSEK.

      mvh
      ägamintid

      Radera
  3. Hej

    Jyske tog över Sparekassen Lolland i januari i år. Vet du om det är samma sak som Lolland bank?

    /mvh
    Anna

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej!

      Nej, det är inte samma bank. Lollands bank är en av få banker i Danmark som inte deltagit i bankpaketet som danska staten har upprättat. Det är en mycket solid lite bank.

      mvh
      ägamintid

      Radera
  4. Kul läsning, och kul att se någon som verkligen räknar på investeringarna.

    Jo, med tanke på att ditt case grundar sig i att bankerna bör uppvärderas i termer av PBV och ROE till 1,0 respektive 10%, vore det intressant att se vad historiskt "normala" nivåer har varit för respektive bank. Om inget annat kan det ge en konservativ fingervisning om vad de åtminstone bör värderas till.. Konservativt som sagt, och allt annat lika.

    Jag gör en snabb sammanställning av Nordfyns och Nordjyske. Tyvärr tar inte screeningen upp ROE och PBV år för år vilket är det intressanta att titta på, och då med fokus på vad man kan urskilja som "normalår". Det jag vill ha sagt med detta är att det är mer lockande att köpa en bank som historiskt har lyckats uppvisa högre lönsamhet då det är rimligare att de lyckas nå dit igen.

    Nordyns: ROE: 11,5%, 5.y av: 3,5%. Vinstmarginal: 16%, 5.y av: 5,22&
    Nordjyske: ROE: 5,2%, 5.y av: 7,3%.. Vinstmarginal: 13,2%, 5.y av:18,71%

    Tack för en bra blogg!

    SvaraRadera
  5. ..Och hur ska de då nå upp till högre lönsamhet. Om ROE ökar kommer uppvärderingen av eget kapital förr eller senare ske. Om vi bryter ner ROE består det av rörelsens bidrag (ROA) och den finansiella utväxlingen (finansiella risken).

    Utöver den finansiella hävstången kan banken effektivisera tre komponenter: Intäkter, Kostnader och Kapitalbasen (utifrån resultat/kapital). K/I talet som bankerna fokuserar på är på hyfsat höga nivåer för danska banker, vilket jag ser som en potential. Att kapa i kostnaderna på så höga K/I tal bör inte vara en överdriven utmaning. Hur som helst, att försöka få en bild av hur de tänker jobba med dessa komponenter kommer iallafall jag titta närmre på om jag kommer köpa. Allt hänger på hur informativa de är i rapporterna, och hur trovärdigt det känns. Har du någon tanke om var potentialen i effektivisering ligger?

    SvaraRadera
  6. Tack för bra sammanställning. Försöker kika på bankerna men det lär väl ta ett tag att få sig en egen bild.

    Jag har försökt googla på insiderhandeln men inte hittat något. Det är mest "Finns ingen insiderdata". Har du/ni hittat?

    SvaraRadera
  7. Tack för denna fina sammanställning!

    Instämmer i din tro om att danska bankmarknaden kommer att vända förr eller senare. Köpte Danske Bank i höstas men har nu fått upp ögonen för dessa mindre aktörer så tack för det! Att sprida investeringarna över en rad olika banker är definitivt en god idé då risken trots allt är hög.

    Hur du ser på den danska bostadsmarknaden? I och med att de haft bostadsbubblan vi går och trippar på tårna för bör fastigheter vara rätt lågt värderade (Balder köpte en del i Köpenhamn förra året). Därmed borde det finnas billiga fastighetsbolag i Danmark? Något du kollat på eller nöjer du dig med bankerna som finansierat kalaset?

    Mvh
    Eddie

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...