ägamintid
Vi är en familj i våra bästa år. Vi har en dröm, en stor dröm. En omöjlig dröm? Inom 10 år ska Vi äga vår tid. Vi ska äta när vi är hungriga, vi ska jobba när vi vill och vi ska sova när vi är trötta. Vi ska äga vår tid och själv bestämma över vårt öde. Hur ska vi nå vår dröm? Vi har en plan, vi har idéer och vi har viljan, vi får se om det räcker. Bloggen kommer att handla om investeringar, hårt arbete, sparande, gnetande, och vardagen för en "Svensson-familj" med stora drömmar.
måndagen den 20:e maj 2013
Lägger till CSN-lånen i balansräkningen
Som någon har påpekat så har jag inte haft med CSN-lånen i balansräkningen, men nu ska det bli ändring på det.
CSN-lånen får nu en välförtjänt plats... :)
Vi har båda CSN-lån och jag lägger ihop dom i en post i balansräkningen.
Vi ökar därmed på våra skulder med ca 252 000 kr...
Totala skulder uppgår därmed till 385 000 kr.
Jag lägger ut ett diagram som visar effekten av förändringen. Bara att fortsätta att kämpa mot skuldfrihet.... :)
Ha en skön kväll!
ägamintid
söndagen den 19:e maj 2013
Spara pengar genom att bli "laga-mat-smart"
Mat är ett kärt ämne för oss. Vi gillar att laga mat, vi gillar att jobba med bra råvaror, vi gillar att nyttig mat. Det är ett stort intresse i vårt liv. Vi gillar även att kombinera god mat med ett gott vin.
Kostnaden för mat är rätt väsentlig i ett hushåll vilket gör att det går att spara rätt mycket pengar om man är smart. Kostnaden är dessutom rörlig vilket gör att man kan påverka den i hög grad genom aktiva val.
Det finns många sätt att spara pengar på när det gäller mat. Här kommer några!
Att handla på "rea" eller på "extrapris" är givetvis ett sätt att spara kostnader utan att behöva tumma på vad man äter.
Att göra storkok är ett annat sätt att spara pengar. Att köpa större kvantiteter är oftast billigare än att köpa mindre kvantiteter. Man sparar dessutom tid på att göra ett par stora kok per vecka. När jag gör mat så brukar jag gör 10-20 portioner åt gången som vi sedan fryser in och tar med oss som jobblunch.
Ytterligare ett bra tips, som jag tror att många missar, är att minska "svinnet". Titta i kylskåpet och ni inser att det finns ganska mycket mat som slängs i onödan. Jag kan gå till mig själv. Det står en öppnad paket med grädde, en halv zucchini, en citron, en burk med satay-sås, några lökar, några potatisar, en bit ost, lite rökt skinka, en gammal purjolök och en hel del annat smått och gott. Istället för att slänga dessa saker som ligger där så brukar vi en gång i veckan gå igenom och se vad som finns och göra något gott av det hela. Man kan göra en omelett, en pastasås, en gryta med grönsaker och något kött. Ja, det finns en massa att göra.
Det går att få ihop flera måltider av "slattarna" och det går att göra det riktigt gott. Man sparar ganska mycket pengar på detta. Om man har ett stort svinn så försvinner mycket av vinsten man gjorde genom att handla på extrapris.
Vi har satt upp ett krav som vi kör på när det gäller matinköp. Vi får köpa vilken mat vi vill så länge vi inte slänger något. Allt vi köper ska ätas upp. Detta gör vi inte på grund av ekonomiska orsaker utan för att vi har gett oss sjutton på att vi ska äta upp det vi handlar. Vi ska inte nyttja naturens resurser i onödan och slänga en massa mat. Jag måste säga att det känns bra att inte slänga en massa mat. Vi lever i överflöd och det känns inte rätt att slänga det vi köper. Att det dessutom är ekonomiskt fördelaktigt gör inte ont.
ägamintid
Kostnaden för mat är rätt väsentlig i ett hushåll vilket gör att det går att spara rätt mycket pengar om man är smart. Kostnaden är dessutom rörlig vilket gör att man kan påverka den i hög grad genom aktiva val.
Det finns många sätt att spara pengar på när det gäller mat. Här kommer några!
Att handla på "rea" eller på "extrapris" är givetvis ett sätt att spara kostnader utan att behöva tumma på vad man äter.
Att göra storkok är ett annat sätt att spara pengar. Att köpa större kvantiteter är oftast billigare än att köpa mindre kvantiteter. Man sparar dessutom tid på att göra ett par stora kok per vecka. När jag gör mat så brukar jag gör 10-20 portioner åt gången som vi sedan fryser in och tar med oss som jobblunch.
Ytterligare ett bra tips, som jag tror att många missar, är att minska "svinnet". Titta i kylskåpet och ni inser att det finns ganska mycket mat som slängs i onödan. Jag kan gå till mig själv. Det står en öppnad paket med grädde, en halv zucchini, en citron, en burk med satay-sås, några lökar, några potatisar, en bit ost, lite rökt skinka, en gammal purjolök och en hel del annat smått och gott. Istället för att slänga dessa saker som ligger där så brukar vi en gång i veckan gå igenom och se vad som finns och göra något gott av det hela. Man kan göra en omelett, en pastasås, en gryta med grönsaker och något kött. Ja, det finns en massa att göra.
Det går att få ihop flera måltider av "slattarna" och det går att göra det riktigt gott. Man sparar ganska mycket pengar på detta. Om man har ett stort svinn så försvinner mycket av vinsten man gjorde genom att handla på extrapris.
Vi har satt upp ett krav som vi kör på när det gäller matinköp. Vi får köpa vilken mat vi vill så länge vi inte slänger något. Allt vi köper ska ätas upp. Detta gör vi inte på grund av ekonomiska orsaker utan för att vi har gett oss sjutton på att vi ska äta upp det vi handlar. Vi ska inte nyttja naturens resurser i onödan och slänga en massa mat. Jag måste säga att det känns bra att inte slänga en massa mat. Vi lever i överflöd och det känns inte rätt att slänga det vi köper. Att det dessutom är ekonomiskt fördelaktigt gör inte ont.
ägamintid
Därför äger jag inte guld
Ponera följande:
Du köper bolag X till P/B på 1,0 och P/E på 10. Du betalar för detta 1000 kr.
Du köper 100 g guld för 1000 kr.
Du vrider fram klockan 10 år.
Bolag X har under dessa 10 år producerat varor och/eller tjänster och genererat lika mycket pengar som du betalade för bolaget. Om bolaget inte har betalat ut någon utdelning så har det egna kapitalet ökat med 100 %. Du äger alltså dubbelt så mycket tillgångar och aktiekursen är 100 % högre med samma ROA och P/E-tal som vid inköpstillfället. Alternativt har bolaget under 10 år delat ut all vinst och du har fått tillbaka din insats via utdelningarna.
Guldet har gått upp eller ner men det har inte producerat några varor och/eller tjänster. 100 g guld är fortfarande, efter 10 år, 100 g guld, varken mer eller mindre. Din avkastning är helt beroende på om priset har stigit eller har sjunkit.
Skillnaden mellan ett bolag och en guldtacka är att bolaget producerar vinst som kan delas ut eller återinvesteras i verksamheten medan 100 g guld är 100 g guld, varken mer eller mindre, 10 år senare.
Över tid är min absoluta övertygelse att ett bolag som ger en avkastning på 10 % årligen, år efter år, kommer att utklassa en guldtacka som, år efter år, förblir en guldtacka.
Det är möjligt att guld bevarar sitt värde, det vill säga att det stiger i takt med inflationen (eller inte tappar värde). Dock har jag högre förväntningar än att behålla värdet på mina tillgångar.
Ytterligare en parameter som gör mitt val enkelt är att det inte går att analysera guld. Är det övervärderat eller undervärderat? Problematiken beror på att guldet saknar "E:et" i P/E. Eftersom guld inte producerar någon vinst så kan man inte sätta priset i relation till något. Ett bolag, som har "E:et" i P/E, kan jag med viss precision försöka lista ut "E:et".
Guld är ingen investering utan ren spekulation på att någon annan är villig att betala mer än vad du själv gjort. Guld är ett laddat begrepp och att kritisera guld är på diverese forum som att svära i kyrkan. Guldet må vara vackert men jag kommer inte att äga mer guld än vad som finns i min förlovningsring.
ägamintid
Du köper bolag X till P/B på 1,0 och P/E på 10. Du betalar för detta 1000 kr.
Du köper 100 g guld för 1000 kr.
Du vrider fram klockan 10 år.
Bolag X har under dessa 10 år producerat varor och/eller tjänster och genererat lika mycket pengar som du betalade för bolaget. Om bolaget inte har betalat ut någon utdelning så har det egna kapitalet ökat med 100 %. Du äger alltså dubbelt så mycket tillgångar och aktiekursen är 100 % högre med samma ROA och P/E-tal som vid inköpstillfället. Alternativt har bolaget under 10 år delat ut all vinst och du har fått tillbaka din insats via utdelningarna.
Guldet har gått upp eller ner men det har inte producerat några varor och/eller tjänster. 100 g guld är fortfarande, efter 10 år, 100 g guld, varken mer eller mindre. Din avkastning är helt beroende på om priset har stigit eller har sjunkit.
Skillnaden mellan ett bolag och en guldtacka är att bolaget producerar vinst som kan delas ut eller återinvesteras i verksamheten medan 100 g guld är 100 g guld, varken mer eller mindre, 10 år senare.
Över tid är min absoluta övertygelse att ett bolag som ger en avkastning på 10 % årligen, år efter år, kommer att utklassa en guldtacka som, år efter år, förblir en guldtacka.
Det är möjligt att guld bevarar sitt värde, det vill säga att det stiger i takt med inflationen (eller inte tappar värde). Dock har jag högre förväntningar än att behålla värdet på mina tillgångar.
Ytterligare en parameter som gör mitt val enkelt är att det inte går att analysera guld. Är det övervärderat eller undervärderat? Problematiken beror på att guldet saknar "E:et" i P/E. Eftersom guld inte producerar någon vinst så kan man inte sätta priset i relation till något. Ett bolag, som har "E:et" i P/E, kan jag med viss precision försöka lista ut "E:et".
Guld är ingen investering utan ren spekulation på att någon annan är villig att betala mer än vad du själv gjort. Guld är ett laddat begrepp och att kritisera guld är på diverese forum som att svära i kyrkan. Guldet må vara vackert men jag kommer inte att äga mer guld än vad som finns i min förlovningsring.
ägamintid
lördagen den 18:e maj 2013
Så här påverkades vår privatekonomi när vi fick barn
Vi hade tidigare intäkter (nettolöner) på ca 65 000-68 000 kr i månaden. Nu är "fru ägamintid" hemma med vår nyfödda son och lyfter föräldrapenning. Jag jobbar heltid. Våra intäkter ligger nu på ca 55 000-57 000 kr i månaden vilket är en väsentlig minskning mot tidigare.
På kostnadssidan har det inte hänt så mycket. Vi har köpt vagn för några tusen, vi har köpt skötbord, babysitter, lekmatta, säng, diverse kläder och leksaker och en hel del annat som jag inte har koll på. Hur vi har finansierat detta har jag inte en aning om men på något sätt har vi lyckats köpa detta utan att vi har behövt dra ner på vårt sparande. Vi började handla löpande under hösten så kostnaderna har smetats ut över ett antal månader. Det handlar om inköp för 15 000-20 000 kr totalt under ett antal månaders tid. Vi har dessutom fått en del saker från släktingar så jag har inte full koll på hur mycket pengar vi har lagt ut. Oavsett hur mycket det rör sig om så är det välinvesterade pengar och den bästa konsumtionen som jag har ägnat mig åt sedan jag föddes.
Löpande, nu när vår son är nyfödd, är det inte så mycket kostnader. Blöjor kostar pengar har jag insett. Fasen vad många blöjor det går åt... Eftersom "fru ägamintid" ammar så kostar inte maten något extra än så länge. Men den tiden kommer.
Det som kostar lite extra är kläder som det går åt ganska mycket och med tanke på hur snabbt han växer så lär denna kostnad bli ganska stor månatligen.
Vi har kostnader på ca 23 000 kr per månad vilket är 1 000 kr mer än när vi inte hade barn. Vi har i vår budget en post som heter "övrigt" där vi varje månad sätter av 3 000 kr. Där ingår inköp av kläder till sonen, blöjor, blommor, krukor och småinköp mm. Det är där som de flesta kostnaderna kommer som är förknippade med sonen.
Det är möjligt att vi själva har spenderat mindre pengar vilket gör att jag inte märker någon skillnad på kostnadssidan sedan vi fick barn. Posten övrigt användes fullt ut innan vi fick barn och så även nu.
Summan av kardemumman är att våra kostnader är något högre än tidigare men knappt märkbart vilket beror på att vi antagligen har dragit in på en massa "övriga inköp" som var onödiga. Dessa har vi inte längre utan nu köper vi blöjor, leksaker och kläder för den posten.
Med nuvarande intäkter och kostnader så har vi ett "fritt kassaflöde" på ca 32 000 - 34 000 kr per månad. Av detta sätter vi in ca 30 000 kr på aktiekontot och amorterar med 3 000 kr. Att vi fortfarande kan spara lika mycket pengar som tidigare beror till största delen på att vi minskat onödiga mindre inköp samt att vi tidigare satte av ca 7000 kr till resor vilket vi inte gör längre.
Jag ska säga att jag inte har 100 % koll på vad det kostar att ha barn än. Det är ganska tidigt ännu. Men det jag konstaterar är att det krävdes ganska stora initiala kostnader under hösten medan det nu kostar betydligt mindre. Den stora skillnaden mot tidigare är att vi tappar över 10 000 kr i nettolön när "fru ägamintid" är hemma.
Vad säger Ni andra föräldrar? Vad har Ni för erfarenheter? Har Ni högre kostnader? Har Ni lägre intäkter?
Ha en trevlig helg!
ägamintid
På kostnadssidan har det inte hänt så mycket. Vi har köpt vagn för några tusen, vi har köpt skötbord, babysitter, lekmatta, säng, diverse kläder och leksaker och en hel del annat som jag inte har koll på. Hur vi har finansierat detta har jag inte en aning om men på något sätt har vi lyckats köpa detta utan att vi har behövt dra ner på vårt sparande. Vi började handla löpande under hösten så kostnaderna har smetats ut över ett antal månader. Det handlar om inköp för 15 000-20 000 kr totalt under ett antal månaders tid. Vi har dessutom fått en del saker från släktingar så jag har inte full koll på hur mycket pengar vi har lagt ut. Oavsett hur mycket det rör sig om så är det välinvesterade pengar och den bästa konsumtionen som jag har ägnat mig åt sedan jag föddes.
Löpande, nu när vår son är nyfödd, är det inte så mycket kostnader. Blöjor kostar pengar har jag insett. Fasen vad många blöjor det går åt... Eftersom "fru ägamintid" ammar så kostar inte maten något extra än så länge. Men den tiden kommer.
Det som kostar lite extra är kläder som det går åt ganska mycket och med tanke på hur snabbt han växer så lär denna kostnad bli ganska stor månatligen.
Vi har kostnader på ca 23 000 kr per månad vilket är 1 000 kr mer än när vi inte hade barn. Vi har i vår budget en post som heter "övrigt" där vi varje månad sätter av 3 000 kr. Där ingår inköp av kläder till sonen, blöjor, blommor, krukor och småinköp mm. Det är där som de flesta kostnaderna kommer som är förknippade med sonen.
Det är möjligt att vi själva har spenderat mindre pengar vilket gör att jag inte märker någon skillnad på kostnadssidan sedan vi fick barn. Posten övrigt användes fullt ut innan vi fick barn och så även nu.
Summan av kardemumman är att våra kostnader är något högre än tidigare men knappt märkbart vilket beror på att vi antagligen har dragit in på en massa "övriga inköp" som var onödiga. Dessa har vi inte längre utan nu köper vi blöjor, leksaker och kläder för den posten.
Med nuvarande intäkter och kostnader så har vi ett "fritt kassaflöde" på ca 32 000 - 34 000 kr per månad. Av detta sätter vi in ca 30 000 kr på aktiekontot och amorterar med 3 000 kr. Att vi fortfarande kan spara lika mycket pengar som tidigare beror till största delen på att vi minskat onödiga mindre inköp samt att vi tidigare satte av ca 7000 kr till resor vilket vi inte gör längre.
Jag ska säga att jag inte har 100 % koll på vad det kostar att ha barn än. Det är ganska tidigt ännu. Men det jag konstaterar är att det krävdes ganska stora initiala kostnader under hösten medan det nu kostar betydligt mindre. Den stora skillnaden mot tidigare är att vi tappar över 10 000 kr i nettolön när "fru ägamintid" är hemma.
Vad säger Ni andra föräldrar? Vad har Ni för erfarenheter? Har Ni högre kostnader? Har Ni lägre intäkter?
Ha en trevlig helg!
ägamintid
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
